Holländsk narkotikapolitik: särskilda utmaningar och udda lösningar

Med hjälp av statistik från bland annat polisen och skattemyndigheterna och massor med intervjuer har det kartlagts hur internationella narkotikagäng, albaner, turkar, colombianer, marockaner och italienska maffian – tillsammans med inhemska narkotikahandlare – fått fäste i landet. Det har investerat de illegala inkomsterna i lagliga verksamheter, bland annat fastigheter, restauranger och barer. Den utvecklingen började redan på 1970-talet, enligt rapportens författare, journalisten Jan Tromp och professorn på polishögskolan Pieter Tops, som ger en bredare bild av den undre världens utveckling i "De achterkant van Amsterdam” (Amsterdams baksida).

Holland har på ett sätt skapat de perfekta förhållandena för att narkotikatrafiken ska flöde, säger en annan författare Wouter Lauman till BBC News. Hans bok "Mocro mafia” beskriver i dokumentär form en ny generation kriminella i Holland. "Mocro" är det slanguttryck som unga marockaner kallar varandra. Boken har blivit en bestseller. Med sitt utvecklade transportnätverk, sin tillåtande narkotikalagstiftning och låga straff, och sin närhet till lukrativa marknader är Holland ett självklart nav för det globala narkotikaflödet.

De ökade problemen med narkotikamaffian diskuterades på nytt i parlamentets andra kammare i november 2019. Från flera politiska läger krävs hårdare tag och slut på den toleranta inställningen till narkotika. Både oppositionspartierna PVV (Frihetspartiet, ultrahöger), PvdA (socialdemokraterna) och minst ett av regeringspartierna (CDA, kristdemokraterna) kräver högre straff för narkotikabrott. "Normaliseringen av användningen måste stoppas", sa Madeleine van Toorenburg från konservativa CDA (holländska kristdemokrater) i en partidebatt nyligen.

Holländska regeringen har avsatt 100 miljoner euro för att komma åt den organiserade brottsligheten under mandatperioden fram till 2021. Fyra partier ingår: det största VVD, (Folkpartiet för frihet och demokrati), innehar premiärministerposten genom Mark Rutte sedan 2010, D66 är ultraliberalt och vill legalisera cannabis helt, Kristdemokraterna är konservativa, även i drogpolitiken, och SGP, ett kristet värdekonservativt som är mot hela coffee shop-politiken.

I en kompromiss mellan de olika narkotikapolitiska ambitionerna kommer man under 2020 att starta ett experiment med odling av cannabis till haschkaféer, coffee shops, i tio utvalda kommuner.

Hela rapporten finns att läsa i Drugnews.

Projektledare Britt Fredenman

Login